Varning!

Skulle montera styrhöjare på Husan idag och när jag skruvade loss överfallen som håller fast styret så såg det ena ut så här:

Hade inte varit kul om styret hade lossnat i 100! Vet inte vad det kan bero på, men styrfästena på hojen är vändbara för att man skall kunna variera läget på styret. Kan ha varit så att jag vänt dem olika förra gången jag grejade med detta och att det utsatt fästet för spänningar på något sätt. Känns litet läskigt hur som helst. Man vill ju lita på att man kan hålla i sig i styret. Tänker hålla noggrann kolla på detta nästa gång jag jobbar med styret.

Åkte till GMC  för att beställa ett nytt, men de hade inget på lager så Göran plockade bort ett fäste från sin egen KTM 350, så nu har man en körbar hoj igen. Bra service!

MIN Husaberg 570 testad

I senaste numret av Mc-Folket gör man ett långtest av Husaberg FE 570, KTM 500 EXC och Aprilia RXV 450, mestadels på grusväg. Det roliga med det här testet är att det inte bara är en likadan cykel som jag har som testas, det är faktiskt min hoj som är testhoj.

När jag köpte hojen så visste jag att den var ”demokörd” av Mc-Folket som hade lånat den av generalagenten för ett test. Därför är det extra kul att läsa artikeln.

Litet fundersam blir man i början när man läser att mottot för testet var ”Vi gasar tills det rasar”. Nu lyckades de inte rasera så värst mycket verkar det som eftersom inte ett enda fel uppstod på 250 mil och varken Husaberg eller KTM drog en droppe olja.

Det är också extra kul att se vilken hoj som vann. Några citat från testet:
”Husaberg FE 570 levererar den massiva effekten med det lugn och självförtroende som bara en vinnare kan göra.”
”Trots den överväldigande kraften är den på många sätt lika lättkörd som en modern 350-kubikare.”
”Fjädringen är mjukare och betydligt mera följsam än på konkurrenterna, utan att på något vis bli gungig.”

Ser ut som om man valt rätt hoj för 50/50 enduro och grus som jag har tänkt använda den till. Känns gôtt.

Adventsgrus 2011

Första advent, +10 och en blek sol. Passade på att åka litet grusväg och hittade flera fina vägar som jag aldrig kört förut. Tyvärr slutade de flesta i en vändplan eller också försvann de bara i tomma intet. Inte riktigt läge att chansa när man åker själv och det är ljust ett par timmar mitt på dagen. Kul vad det i alla fall!

Handskydd och backspegel monterade. Gör landsvägsåkningen litet trevligare.

Husaberg 570 2011

Efter att ha varit utan hoj i flera veckor p.g.a. trasig KTM började mc-abstinensen kännas allt svårare och för att råda litet bot på detta så åkte jag på en utflykt till Marin och Fritid i Örebro och provkörde en Husaberg 570.

Tanken var mest att provköra en Husa eftersom jag länge varit sugen på en sådan och dessutom få tillfälle köra litet hoj. Målet var definitivt inte att köpa en. Provkörningen var ju inte direkt tråkig om man säger så och utflykten slutade med ett impulsköp.

Efter att ha ägt Husan i ett par månader är jag definitivt inte missnöjd. En härlig cykel både på grus och i endurospåret.

Grusåkning den 15 – 17 september 2011

Så var en ny tur med AdventureBike Wermland avklarad! Den här gången var det fyra danska åkare som deltog. ”Baslägret” var i vanlig ordning förlagt till Kils Golfklubb.

Det hade regnat mycket veckorna innan och det gjorde körningen litet svårare på vissa ställen, men samtidigt roligare. Det skall ju vara några ”udfordringer” också…

Allt flöt på utan större missöden eller vurpor, men min SuperEnduro verkar ha fått motorproblem. Den började låta illa redan i början av turen och nu är det ingen måtta på oljudet. Normalt låter ju en LC8-motor som ett tröskverk, men nu låter den som tio! Får bli ett besök på verkstaden illa kvickt.

 
Magnus (längst till höger) har åkt med mig förut och nu hade han lurat med sig sin bror och två kamrater till. (vä)
Det var som sagt blött i markerna. Här är det i normala fall en helt vanlig grusväg (hö).

Kopplingsbyte, isåkning och mopeder

Har nu monterat min Rekluse automatkoppling och hunnit med en kortare provtur. Jag monterade enligt ”Medium Engagement RPM, Harder Engagement Rate” vilket är den rekommenderade standardinställningen. Nu ligger kopplingen på litet, litet grand på tomgång (ungefär som en automatväxlad bil) och motorbromsen funkade helt som vanligt.

Enda nackdelen jag upptäckte var att det var litet svårt att växla ner från tvåan till ettan på isbanan, men kopplingen måste nog köras in ordentligt innan jag funderar på några andra inställningar.

På Hyn var det gott om folk och bl.a. var Pepita Moped där och körde mopperace på isen. Några av mopederna var riktiga pärlor.

Carpe Diem…

Fånga dagen är ju ett slitet uttryck, men idag passade det väldigt bra. Efter en lång och kall period blev det 4 plusgrader och sol och det milda vädret skall fortsätta enligt vädergubbarna.

Bäst att passa på alltså. Därför smet jag från jobbet i samband med lunchen och drog iväg på en hojtur. Vädret var skönt och vägarna var så där perfekt snö-och-is-packade som de skall vara på vintern. 24 mil lyckades jag skrapa ihop och tempot var högt hela tiden. Ett perfekt träningspass kan man säga.

På hemvägen var det delvis grusväg på en del ställen så om jag hade väntat en dag till hade nog mycket av det fina underlaget tinat bort, så nog kan man säga att jag lyckades fånga dagen.