Vargen kom till slut!

Den 14 december 2021 dök det plötsligt upp info på nätet om en helt ny eldriven crosshoj – Stark Varg – med specifikationer som motsvarade vad jag länge väntat på.

Efter att ha läst igenom allt jag hittade om hojen gjorde jag en beställning samma dag, eller rättare sagt samma kväll, eftersom hemsidan kraschade av alla intresserade och när det äntligen fungerade senare på kvällen så tryckte jag på beställ-knappen direkt!

Nu började en låång väntan. Första leveransdatumet jag fick var i november 2022. Det verkade ändå ok med tanke på att det var ett helt nystartat företag. November -22 kom och gick, men ingen Varg. Var väl inte så förvånad egentligen när info kom om försening. Nästa leveransdatum var 30 juni i år, men inte heller det höll. Sedan blev det 14 september, men när hojen äntligen kom hade det hunnit bli den 5 oktober.

Har viss förståelse för att Stark Future (som företaget heter) har behövt tid att komma i gång, särskild i en tid när det varit problem med leveranskedjor. Deras support har alltid varit snabb att svara, men det har varit frustrerande att aldrig riktigt få något klart besked utan bara att ”det är väldigt nära nu”.

Specifikationerna stämmer inte heller riktigt med det som sades från början, dvs. 6kWh batteri och 110kg vikt. Dessa ändrades till 6,5kWh och 118 kg. Kan nog kännas litet tungt jämfört med min 150 EXC som väger 96 kg torr.

Nu är iaf hojen här. När man beställer på nätet klickar man i färg, storlek på bakhjul, bakbromsens placering (på styret eller pedal), om man vill ha sidostöd, effekt (60 eller 80 hk) samt vilka fjädrar man behöver för sin vikt.
Jag valde röd, 18” bak, bakbroms på styret, sidostöd, 60 hk, och fjädrar för 85-90 kg.

Vad kostar den då? Ja billig är den inte, men eftersom jag beställde 2021 så gav jag ca 10 000 mindre än vad en ny 2024 endurohoj kostar idag. Att hojen har rätt fjädrar vid leverans spar ju också ett par tusen.

Vargen levererades i ett paket vid dörren och man fick själv skruva på styre, framskärm, fotpinnar, framhjul, mm.

Med hojen följer också en crosspall som innehåller laddaren, en Kamasa hylsnyckelsats med två momentnycklar och en Androidtelefon som fungerar som instrument och som skall sitta på styret. En del för pengarna alltså!

Vargen verkar bra ihopskruvad med fina detaljer som Kayaba fjädring och Brembo bromsar, men det finns detaljmissar också som t.ex. att sidostödet är ett skämt som knappt håller hojen uppe på asfalt.

Vargen är en ren crosshoj, men jag som är en 67-årig gubbe kommer mest att tuffa runt i endurospåret. Då är det ju bra att motoreffekten kan anpassas från 10-60 hk, att ”motorbromsen” – eller regenerative braking – kan ändras från ingen till ”tvåtakt”, till ”fyrtakt” och till ännu mer. Det blir att pröva sig fram både med effekt, motorbroms och fjädring. Kanske behöver fjädringen byggas om senare.

Det finns fem ”Power Modes” och dessa kan man ställa in som man vill vad gäller effekt och regenerative braking. Så här har jag ställt in dem just nu:
1: 25 hk, 50% re-gen
2: 35 hk, 63% re-gen
3: 45 hk, 75% re-gen
4: 50 hk, 80% re-gen
5: 60 hk, 100% re-gen

Det som har strulat har varit appen i telefonen som tappar kontakt med hojen och man får deleta den och ominstallera. Får väl hoppas att uppdateringar löser detta.

Hur är den att köra då?
Bra! I alla fall är det intrycket efter tjugo minuters fulkörning på Sörmon. ”Gasen” är väldigt lätt att hantera och hojen känns välbalanserad, det gick att krypa i 3 km/h utan problem. Vikten känns vid stillastående, men försvinner så fort det börjar rulla. Effektlägena kan man ändra hela tiden när man kör med knapparna till vänster på styret.

Fjädringen kändes också bra och var inte lika stum som jag hade väntat mig. Dessutom brukar den mjukna när man kört ett tag.

Det skall bli kul att lära känna Vargen!

Här finns det mesta för att meka med Vargen.
Vargtelefonen!
On/off samt Power Mode-knapparna.
Premiär!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.