Den här våren hade jag ingen ordinarie vårtur, utan körde istället två dagar med en mindre grupp. Det var tre åkare från Helsingborg som kom hit över helgen, Guido, Christian och Björn. De två förstnämnda tyskar och den siste skåning. Inga svenskar alltså 🙂 Alla tre jobbar på IKEA och bor i Skåne.
Hojparken på den här turen bestod av idel KTM. Förutom min egen var det ytterligare en Superenduro, en 690 och en 450. 450:n kördes av Björn som har ett förflutet inom både roadracing och cross. Även Guido som körde 690:n har tävlat inom enduro, medan Christian är en landsvägsåkare som sadlat om till den rätta sidan.
Som vanligt hade vi boende och mat vid Kils golfklubb och som vanligt var servicen på topp.
För de tyska åkarna som berättade om hur svårt det är att hitta ställen att åka på i Tyskland var det naturligtvis en upplevelse att få gasa i våra (relativt) fria vidder. På lördag drog vi uppåt Sunne och Gräsmark – totalt blev det ca 25 mil. På söndag blev det en litet kortare tur på de fina vägarna runt Ransjön och Gårdsjö öster om Sunne.
Vi hade två mycket bra åkdagar och fantastisk tur med vädret. Det hade ju regnat rejält dagarna innan, men under helgen höll det upp och vägarna var otroligt bra.
Mest imponerande på den här turen var nog inte vägarna trots allt, utan det var Björn. Han råkade ut för en svår olycka i december när han blev påkörd av en bil när han joggade och nu håller han på och rehabiliterar sig. Han kan gå hjälpligt fast med svåra smärtor, men hoj kunde han köra! Med hjälp av en speciell hållare för högerfoten på fotpinnen var det bara att gasa (när han väl tagit sig upp på hojen). Grusvägsåkning i Värmland är nog den optimala rehabiliteringen. Man kanske skulle tipsa Försäkringskassan??
Follow