Detta är en testsida för vårt kommande projekt med ett bed & breakfast i vårt hus på Färjestad i Karlstad. Mer info kommer…
Hem Om oss Bilder Boka Att göra i Karlstad Kontakt Hitta hit
Färjestads B & B är beläget på ca 700 meters gångavstånd från Löfbergs Arena och Färjestads travbana och ca 3,5 km från centrum längs älvpromenaden. Välkomna!
Blev kontaktad av Daniel och Micke från Linköping som var i Värmland för att köra grus. De undrade om jag kunde följa med och guida runt Fryksdalen den 7 maj – och det ville jag gärna förstås. Kunde vara ett bra tillfälle att uppdatera gamla rutter som jag inte kört på flera år.
36 mil blev det för mig innan jag var hemma i Karlstad igen. Kan konstatera att vägarna håller bra! Kan vara bra att veta om jag skall dra igång turerna i höst igen.
Första grusturen för säsongen blev en 20-milarunda till Gräsmark och tillbaka på gamla kända (och en del nya) vägar. Härligt!
Det är drygt tre och en halv månad sedan jag lade beställningen på min nya Varg. Kommer jag att få den och kommer jag dessutom att få den i tid (1 september)?
Hoppas det. Massor av info har lagts ut på nätet sedan hojen presenterades i december och projektet verkar onekligen seriöst. Senaste intervjun på YouTube med Anton Wass hittar du här.
Idag kom dessutom den här trevliga beställningsbekräftelsen:
På tisdag eftermiddag den 14 december kom det upp något intressant i mitt Facebookflöde. En ny hoj hade presenterats under dagen och den verkade ha gått helt under radarn i alla mc-medier, och ingen hade hört talas om den förut. Stark Varg hette hojen och företaget bakom heter Stark Future, bildat av Daniel Petersen och Anton Wass, grundarna till Pierce AB (24MX och XLMOTO) – varumärken som de flesta som kör hoj känner till.
Stark Future har sin bas utanför Barcelona i Spanien och de har jobbat på projektet Stark Varg sedan 2019. De har lyckats hålla detta totalhemligt för inte minsta rykte har nått ut. Flera kända crossåkare och dessutom folk som tidigare jobbat för amerikanska Alta har arbetat med projektet.
Hojen som jag läste om på tisdagen verkade vara något alldeles extra! Det var en eldriven fullvuxen crosshoj med 80! hästkrafter, fjädring från Kayaba, bromsar från Brembo och ett batteripaket på 6 kWh. Allt med en totalvikt på 110 kg! Efter att den presenterades i tisdags så har nätet svämmat över av info, så om ni inte hört talas om den så är det bara att ni surfar runt och läser på.
När man läser specen så verkar det för bra för att vara sant, speciellt för mig som nördat in mig på elfordon och kan en del om detta. Min KTM Freeride är lika tung som Vargen men har bara 3,9 kWh batteri, 24 hk och 85-kubikarens fjädring och bromsar.
Om något verkar för bra för att vara sant så brukar det ju också vara det och då skall man akta sig! I mitt fall tog dock habegäret över och hojen var ju dessutom skitsnygg så jag bestämde mig direkt för att beställa en.
Inte så enkelt skulle det visa sig då hemsidan hade kraschat. Det kanske berodde på att man sålde 800 cyklar på ett dygn!? Sent på kvällen lyckades jag dock ta mig in på sidan och beställde en hoj direkt. Det funkar ungefär som när man köper en Tesla eller Polestar på nätet: Man klickar i den utrustning och de varianter man vill ha, betalar en depositionsavgift och sedan får man vänta på leverans – i mitt fall till den 1 september 2022. Lång väntan, men jag kommer ändå att vara en av dem som får en ”tidig” leverans eftersom jag var snabb att beställa.
De val jag gjorde vid beställning var 18” bakhjul, sidostöd, röd färg, bakbroms på styret, fjädring för min vikt och 60 hk toppeffekt. Man kunde beställa 80 hästar men det kostade 10 000 extra och jag som knappt kan hantera Freeridens 24 hästar behöver inte 80.
Vargen är en ren crosshoj, men motorkaraktären kan anpassas på 100 olika sätt enligt företaget, allt från en 125:a till en 450 racehoj, och fjädringen kan ju shimsas om vid behov så hojen skall nog gå att köra på Björbybanan 😊
Det här var verkligen ett impulsköp… Har jag gjort bort mig?
Hoppas inte det. Hur som helst verkade förhandsinformationen alltför bra för att man inte skulle riskera en tusenlapp i deposition. Hojen kostar 123 000 i mitt utförande. Mycket pengar men jag tycker ändå inte det är svindyrt eftersom allt är dyrt i den här branschen (dyraste KTM-tvåtaktaren kostar faktiskt mer och för en KTM Freeride e får man punga ut 125 900 på JE68). Dessutom är det smart att kunna skräddarsy på nätet innan köp. Hade jag köpt en ny hoj i butik hade jag direkt fått lägga ut ett par tusen på hårdare fjädrar, t.ex.
Jag har tidigare skrivit här om att utvecklingen går sakta i elhojsbranschen, men nu verkar det hända saker. Det är väl ganska typiskt att det är en startup som presenterar en konkurrenskraftig hoj medan de traditionella tillverkarna verkar leva kvar på 1900-talet. Skall bli spännande att se vad som händer. Äger jag en Stark Varg i september eller var det bara en dröm?
Vad händer med utvecklingen av el-motorcyklar egentligen? Det verkar gå i snigelfart minst sagt… Jämför med utvecklingen på bilsidan där proppen verkar ha gått ur och försäljningen av elbilar kommer att explodera de närmaste åren (tror ni mig inte så vänta bara och se).
Det är iofs svårare att få det att funka på mc-sidan jämfört med bilarna p.g.a. vikten på batterierna. Räckvidden på en landsvägs- eller äventyrshoj blir fortfarande väl kort med dagens batteriteknik, men för cross, enduro, trail, speedway, mm. finns tekniken redan. En nyutvecklad eldriven motocrosshoj borde kunna vara överlägsen de flesta ICE-hojar med redan befintlig teknik. Så varför händer inget?
En anledning kanske är att det inte finns någon riktig racingserie på offroadsidan (ännu). ”Win on Sunday, sell on Monday” är säkert fortfarande viktigt för de stora tillverkarna. Internationella motorcykelförbundet FIM har dock planer på en serie som skall starta 2022. Vi får se vad det blir av den.
En annan anledning till att mc-tillverkarna är sena på bollen, precis som de traditionella biltillverkarna, är säkert att de vill krama ut så mycket som möjligt ur de investeringar de gjort inom ICE och konkurrensen från någon Tesla saknas på mc-sidan. Dessutom är ju många av de stora mc-märkena japanska och japanerna är ju inte direkt kända för att vara i framkant när det gäller eldrift. Tänk bara på ”Toyotitanic” som de kallas av en del.
KTM var tidigt ute med sin Freeride e 2015, men modellen har inte utvecklats speciellt mycket sedan dess och något nytt verkar inte vara på gång. Freeriden är jättekul att köra, men den är inte en helt fullvuxen endurohoj (och det är den inte heller byggd för att vara).
Cake är ett intressant märke och deras Kalk är ändå mer ”Freeride” än KTM, och det går bevisligen att köra fort med den på tekniska banor. Det har ju Robert Kvarnström visat. Cake har lovat att visa flera nyheter på mc-mässan EICMA nästa vecka. Tyvärr tror jag att det handlar om pendlarfordon och mopeder snarare är race-hojar, men man kan ju hoppas!
Honda visade en eldriven cross för snart två år sedan som såg jättebra ut, men därefter har inget hänt. När det gäller Yamaha så håller det Nederländska företaget EMX på att utveckla en eldriven cross baserad på YZ 250f. Kawasaki har kanske saker på gång och de har sagt att alla deras hojar skall vara elektriska 2035. Franska Electric Motion har en trail- och en offroadhoj i sitt program och från Kina lär det komma mycket framöver. Sur-Ron t.ex. är ju redan ganska stora.
Det kanske händer en del ändå, men jag tycker det går för sakta och jag är ganska besviken på KTM. Skulle vilja ha en eldriven EXC med samma fjädring, bromsar, mm. som på de bensindrivna hojarna. Kom igen nu KTM – presentera något nytt!
Motorcyklar är väl ingen stor utsläppskälla globalt sett, men jag tror att det kan bli svårt att motivera vår sport rent moraliskt om utvecklingen går för sakta. Många motorcyklar drar ju lika mycket bensin som bilar och tyvärr tror jag att många av oss hojåkare är ganska konservativa. ”Motorcyklar skall låta”, ”elhojar har ingen själ” och annat snack är inte ovanligt tyvärr.
Vi måste dock ta miljöargumenten på allvar om vi vill att sporten skall finnas kvar. Vi åker ju enduro och cross för att det är kul, inte för att vi måste ta oss till jobbet på hojarna och hur länge tror ni det dröjer innan arrangemang som t.ex. GGN börjar ifrågasättas? Det går åt 15-20 kubikmeter bensin med tillhörande koldioxidutsläpp under ett race. Kan bli svårt att försvara om fem-tio år om ingen utveckling av hojarna sker. SVEMO startade ett ambitiöst projekt om E-racing i början av 2020 (som jag var med i), men då kom också Covid och projektet verkar tyvärr ha somnat in.
Nej, nu har jag gnällt färdigt. Är trots allt optimist och hoppas på många intressanta nyheter 2022 och att den nya racingserien blir en succé!
Hösten 2021 har varit mild och den 29 oktober var inget undantag. Därför passade dagen perfekt till att dra på grussafari med ett par kompisar.
Man upphör aldrig att förvånas över hur många fina vägar det finns i Värmland och många av de sträckor vi körde den här dagen var nya för mig fast vi var i ”närområdet”.
Tack Eje och Sven Olov för guidning på fantastiska vägar!
Jag har lagt ner en hel del arbete (och pengar) på att få till en bättre bakbroms på min Freeride-e. Originalbromsen (samma som på 85SX) är alldeles för klen och för att förbättra bromsförmågan bytte jag till ett ok från Moto-Master. Blev något bättre, men inte tillräckligt tyckte jag.
På Freeride 2021 och framåt har hojarna fått ett nytt bromsok där backarna (i motsats till originalet och Moto-Master) är rörliga i sidled som på övriga KTM och därför har jag nu skaffat ett sådant.
Det var dock inte bara att byta ok. Skivan på 2021 är mindre (220 mm. mot tidigare 230) och därför fick jag slipa ner diametern på originalskivan så att den skulle passa.
Dessutom har banjobulten vid oket en annan vinkel så därför fick fixa en annan slang också. Stort tack till Jonas på Hydroscand för bra service!
Hur blev det då? Nja, är inte helt nöjd… Efter att ha luftat igenom nästan en hel burk bromsvätska har jag fått skaplig bakbroms, men den borde vara ännu bättre.
Tror att problemet med att få bra bakbroms på Freeride-e delvis beror på att bromsen sitter på styret. Bromsslangen blir väldigt lång och man får inte samma kraft i handen som man får med en fotbroms. Kanske är den så bra den kan bli? Är väl bortskämd med mountainbiken, kanske…
Den planerade turen den 1 oktober ställdes in och det var nog tur med tanke på vädret den dagen. Efter nästan en veckas oavbrutet regnande blev det äntligen uppehåll på måndag och då vill man ju ut.
På måndagen blev det MTB och på tisdag tog jag Hondan och drog ut på en långtur. 31 mil på blöta och delvis dränkta småvägar var riktigt kul! Passade på att ta en del ”översvämningsbilder” också.
Nu börjar Hondan bli klar som Adventure-hoj. I våras bytte jag till progressiva fjädrar från Hyperpro fram och bak och de funkar jättebra. Hojen blev betydligt stabilare med bibehållen komfort. En budgetuppgradering som rekommenderas!
Nu har jag också gjort något åt vindskyddet. Har monterat en ”mini-fairing” från Adventure Spec och satt på spoilers från Acerbis på handskydden. Avlastar kroppen från fartviden på ett bra sätt.
På baksidan av ”mini-kåpan” finns ett antal möjligheter att fästa GPS, USB-uttag, mm.
Follow
