Varaderon provkörd

Idag tog jag en 20-milasväng med Varaderon. Första riktiga provturen. Det blev mest asfalt, men även en del grusvägar.
Måste säga att hojen går riktigt bra – särskilt med tanke på att det är en årsmodell -00 och att den har gått 7500 mil. Den går bra i motorn, det är inget skrammel och den känns riktigt snabb. Allra mest nöjd är jag med fjädringen. Det sitter ju en Öhlinare bak och även framfjädringen känns bra. Hojen är bekväm och det känns ovant att ha sådan lyx som vindskydd, blinkers, mm. efter att ha kört enbart endurohojar ett tag.
Den funkar på grusväg också, men det är ju inget man grusbusar med så som man kan göra på en lättare hoj. Det gäller nog att hålla sig en bit innanför gränserna på grusvägen. Skulle tro att den kan vara svår att hämta hem om det börjar gå brett. Den är ju väldigt stor och klumpig jämfört med andra hojar jag haft, men den skall ju också användas på ett annat sätt.
Nu väntar montering av nya fotpinnar, hasplåt och bättre däck. Något jag också skulle vilja fixa är att minska turbulensen runt hjälmen i hög fart. Skall försöka göra något med den del av rutan jag kapat av. Skulle också vilja ha en sjätte växel, men det är nog svårare att fixa…

CIMG1496
På sådana här vägar passar Varaderon prefekt!

 

Årets första grustur

Idag den 13 april blev det en traditionell grustur tillsammans med Eje och Sven-Olov. Rena gubbmaffian alltså!
Vi utgick från Sven-Olovs stuga i V. Ämtervik och åkte runt ett par timmar i området kring Fryksdalshöjden. Vi åkte en hel del vägar som var nya för mig. Kul!
Det här var första riktiga  grusturen för i år och den första på 350:n. Kan konstatera att den funkar utmärkt på grusvägen.

CIMG1490
Gubbmaffia var ordet.

CIMG1491

Premiär i spåret med nya hojen

Så var det dags att testa 350:n i Hynboholmsbanan.
Det var fantastiskt fint väder idag. 10 plusgrader och sol och i banan var det rena sommarunderlaget – och detta den 9 mars!
Hur var hojen att köra då?
Ja, det märks direkt man startar att den är lättare än 570:n och har en motor som är betydligt snällare i endurobanan. Jag kommer förmodligen att kunna köra litet snabbare med den här och bli mindre trött. Idag blev jag dock inte mindre trött. Det var gôrjobbigt att köra i lössanden i Hynbohom och det känns att konditionen inte är på topp. Jag tränar en del på gym, men det hjälper nog inte mycket i den här sporten tyvärr. Dessutom är jag är ju van att köra med Rekluse och det var litet ovant att vara utan den. Jag kommer montera Rekluse på den här också så fort som möjligt. Dessutom planerar jag en del annan gubbutrustning som lågsadel och kanske på sikt en styrdämpare.
Motorn på 350:n är mycket snällare i botten än Husan samtidigt som den känns mer rejsig och varvvillig. Det blir nog bra det här när jag vant mig och skaffat mig bättre kondition…

CIMG1456

Vinterkörning 19 januari 2014

Efter en månad med mildväder är vintern tillbaka och det var dags att testa endurospåret igen.
Idag var Börbybanan extra svårkörd med lös snö men dåligt med ”fotstöd” och massor av blöthålor under snön. Jobbigt var det, men det är väl det som är meningen?

CIMG1414
Husan blev snorig om näsan,
CIMG1413
och skitig i baken,
CIMG1412
och bromsarna frös ihop.

Farsdagsenduro!

Nu har jag börjat köra hoj igen och idag den 10 november blev det en sväng till Björbybanan. Det hade regnat i ett dygn innan och banan var rejält blöt, på vissa ställen var vattnet nästan meterdjupt.
Som åksällskap hade jag två nybörjare i endurospåret: Kim Johansson och Johan Kautto. Om de var rena nybörjare när de startade var de definitvit inte rena när de kom i mål…
Det var väl inte idealiska förhållanden att testa enduro i, men båda tog sig runt utan större problem. Imponerande!

IMG_0159[1]

Långtur som blev lastbilstur… UPPDATERAD MED BILDER

Vi var sex personer som drog iväg på långtur den 24 juli, men det var bara fem som tog sig hem för egen maskin. För mig blev det en trist avslutning på turen eftersom jag och hojen fick åka bärgningsbil hem.
En bit efter Hagfors tyckte jag att det började skramla onödigt mycket i motorn. Tänkte först att det är nog bara inbillning, men när vi kommit riktigt långt ut i ödemarken så gick det inte längre. Husan lät som ett tröskverk i motorn så det var bara att ge upp. Övriga fortsatte turen mot Malung men för mig var det bara att bereda mig på en lång väntan på bärgning.  Jag var någonstans mitt emellan Hagfors och Malung, det var hett och jag hade full mc-mundering och nästan ingen telefontäckning, så jag fick gå ut på ett hygge för att kunna ringa på assistans. Roligare kan man ha. Jag hade dock tur, för redan efter en timme så kom bilen fram till mig där jag stod. Vi lastade på hojen och det var bara att åka lastbil tillbaks till Karlstad.
Vet inte ännu vad det är för fel, men jag tippar på att det är kamkedjesträckaren som har gett upp.

Övriga fortsatte turen och vid niotiden på kvällen var de tillbaka i stan. Allt hade gått bra förutom en punktering. Dammat hade det gjort också…

CIMG1370
Vid det här tillfället var inte Husan min kompis.

DCIM100GOPRO
Några av hojarna som var med. Här gick Husan fortfarande. Notera touringstuket!DCIM100GOPRO
DCIM100GOPRO
Värmländska skogar…
DCIM100GOPRO
…och vägar.
DCIM100GOPRO
DCIM100GOPRO DCIM100GOPRO DCIM100GOPRO DCIM100GOPRO DCIM100GOPRO
Samtliga bilder med hojar ”på väg” är tagna med Jakobs GoPro.

Långtur på grus onsdag den 24 juli!

På onsdag blir det långtur på grus.
Har planerat en körning Karlstad – Hagfors – Malung – Likenäs – Torsby – Karlstad på en och samma dag. Det verkar som om vi blir fem eller kanske t.o.m. sex åkare på onsdag. Kul!
Så här ser rutten ut i stora drag (hållpunkter där det finns bensin och mat):
* Start Statoil Nobelplan i Karlstad
* 112 km Hagfors
* 209 km Malung
* 266 km Likenäs
* 356 km Torsby
* 459 km Ö. Ämtervik
* 511 km åter Karlstad

Deltagare:
Jag (Husa 570)
Jakob (KTM 950 SE + eventuellt ytterligare en?)
Lars (KTM 690)
Micke (KTM 690)
Kolbäck (KTM 950 SE)

Start från Statoil vid Nobelplan kl. 0800. Kanske inte gôrtidigt, men man har ju semester… Vi samlas en stund innan så att vi kan snacka ihop oss. Start fulltankade 08.00.
Vädret är ju bra, tyvärr kanske för bra för mc-åkning – det kommer att damma utav h-e. SMHI lovar dock vissa chanser till regnskurar i norra Värmland på natt till onsdag. Hoppas på det.
Räknar med förmiddagsfika i Hagfors och pizza eller liknande skräpmat i Malung som lunch. Jag tänker alltså inte släpa på termos och mackor utan räknar med att vi stannar och köper något längs vägen. Lätt packning alltså, men glöm inte vatten!
En stor del av vägarna har jag ingen aning om hur de ser ut, så det skall bli spännande.
Vi ses på onsdag morgon!

Husaberg 570 Touring:

CIMG1368

Grusåkning i Värmland

Sommaren är här och semestern närmar sig. Hoppas det skall kunna bli en del fina grusturer den här sommaren. Förra året blev hela sommarsäsongen förstörd eftersom jag gick med armen i bandage, men i år får vi hoppas på bättre tur. En idé som jag har är att utforska grusvägarna litet längre norrut i Värmland och in i Dalarna. Någon som är sugen på att hänga med i så fall? Lär väl bli en extremt lång dagstur eller eventuellt en tvådagars.

Här ett klipp med några Värmländska vägar jag körde i söndags. Det skulle vara kul att utforska nya.

”On Any Sunday”

”On Any Sunday” är titeln på en känd mc-film med bland andra Steve McQueen och det var också namnet på den träningsdag som GMC hade ordnat på Kils crossbana den 12 maj.
Glad i hågen beger jag mig dit på söndagsmorgonen tillsammans med 28 andra (som i de flesta fall var betydligt mer erfarna cross-/enduroåkare än jag). Samling utanför klubbhuset klockan nio med Erik Widing från GMC, Per Olsson (och någon mer som jag tyvärr glömt namnet på) och sedan ut på crossbanan. På förmiddagen höll vi till på crossbanan hela tiden och tränade på olika moment. Ibland samlade tränarna ihop gruppen och gick ingenom kurv-, broms-, hoppteknik, mm. och ibland förföljde de oss, stoppade oss och gav förmaningar och tips. Nyttigt och jobbigt!
På plats under dagen fanns också Danne från Factory Suspension som kunde ge tips om fjädring.
Klockan 13 var det lunch och under lunchen pratade en dietist om kost i samband med träning och tävling.
Efter lunchen körde vi en bana som gick runt området och delvis på crossbanan. Den innehöll en del tricksiga partier och var en blandning av enduro och cross.
Eftersom vi började klockan nio på morgonen så förstår ni att man började bli rejält trött fram på eftermiddagen och vid halvfyratiden var det dags för mig att sluta. Orken tröt, farten sjönk och misstagen började komma. Detta var ett mycket nyttigt ”träningsläger” som egentligen låg en bit över min nivå, men det är ju genom att utmana sig som man kan bli bättre så det känns kul att man får möjlighet att delta i sånt här fast man är en 57-årig gubbe…
Tack för en trevlig dag GMC och övriga som var med och ordnade detta!