Provkörning av Triumph Tiger 1200 Explorer (och Yamaha 660R)

Nyckelbenet är inte tillräckligt läkt för enduro ännu, men en landsvägssväng är inga problem så när Triumph Center i Karlstad hade roadshow idag så passade jag på att åka dit och provköra den nyaste äventyrshojen från Triumph – 1200 Explorer.
Första känslan när jag drar iväg är att det är en mycket stor och tung hoj. Inte för att vikten märks särskilt mycket, men känslan är tung med den stora bulliga tanken och rutan långt fram. Och 259 kilo är ju tungt… Traction control var inställd på läge 2, vilket betyder att den begränsar effekten, men tillåter litet hjulspinn om jag nu skulle känna för det.
Körde ett varv runt Alstern som innebar både motorväg, krokig smal asfalt och en sväng på grus. Hojen är naturligtvis skön att köra som en nyutvecklad cykel skall vara och motorn drar starkt och rent från låga varv. Jag startade enkelt på fyran från ett rödljus och den drog utan att protestera från 35 km/tim på sexans växel. Den trecylindriga motorn har också ett gôtt ljud. Fjädringen kändes ganska fast, hålor i vägen märktes ganska väl och körställningen passade inte mig riktigt, men allt detta är ju justeringssaker. Något som också måste justeras om jag skulle köpa denna hoj är vindrutan som skapade ganska mycket turbulens.
Efter att ha kört några kilometer blev jag litet varmare i kläderna och farten ökade en aning. Man kunde kasta hojen ganska enkelt från sida till sida på krokig väg och när jag kom ut på gruset märktes det att man lätt blir fartblind i sadeln på en Explorer. Hjälpmedel som traction control och abs är jättebra säkerhetsutrustning, men jag tror också att de bidrar till att man också höjer farten ett snäpp. På större grusvägar går det helt klart att köra ruskigt fort med denna hoj. Stående körning funkar, men tanken är i vägen litet grand tycker jag. När man sedan kommer tillbaka ut på större och rakare vägar går hojen väldigt stabilt och vilsamt. Att den är kardandriven märks knappast alls. Det är bara när man tänker särskilt på det som vissa lastväxelreaktioner kan märkas av.
När provturen är slut kan man konstatera att det är en härlig äventyrscykel som Triumph tagit fram, men som sagt – den är tung, vilket den delar med Yamaha 1200 Superténéré (och den nya Honda 1200 som jag ännu inte har testat). Den är ganska lik Ténérén på många sätt, men jag tycker Yamahan andas litet mer offroad än Explorern. Det man minns mest efter att ha provkört Explorern är den fantastiska motorn, en känsla som jag också hade efter att ha testat Tiger 800.
Här är en film från provkörningen:

Efter Triumph drog jag iväg till Yamaha Center i förhoppning om att de skulle ha någon 660 Ténéré som demo, men de hade inte ens någon hemma i butiken. Jag har länge tyckt att 660 Ténérén är en snygg hoj med det rätta äventyrsstuket och eftersom jag går och kollar efter ett komplement till Husbergaren så kanske Yamahan kunde vara ett alternativ. Är ute efter något att åka grustouring med, att skjutsa på och kanske ta nån tur till Norge.
Någon Ténéré fanns alltså inte, men däremot hade de en 660R som demo och jag tog en sväng med den för att känna på motorn. Risken är ju att en 660 skulle kännas alltför slö efter att man kört SuperEnduro i flera år. Yamahan pinnade dock på ganska bra tycker jag, även om den inte på något sätt kan mäta sig med Triumphs trecylindriga motorer. Jag blev i alla fall inte avskräckt från en Yamaha 660 även om den vibrerade en del i högre fart. Undrar om hustrun skulle trivas bak på en 660 Ténéré?

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>